I över en vecka har jag hållt en grej hemligt! En grej som är en väldigt stor grej dessutom som inte får räknas som en grej utan detta är ett Liv!

 

För över 1 vecka sen ringde jag till Djurskyddet Sundsvall då de hade två bruntabby katteungar nu till salu som behövde nya hem. En av dem var så klart en hona och en hona som var på pricken lik Malin. Enda skillnaden var att Malin hade vita fingervantar (vitt på tårna på tassarna) och denna hade inge vitt alls. Hon var helt Bruntabby.

 

Jag ringde så klart samma kväll som annonsen kom ut. Vart lite kallprat eftersom hon jag ringde hade inte hubbit veta om att annonsen redan kommit upp på deras facebook sida så hon vart tvungen att logga in för att kolla.

Under tiden berättade jag lite om mig själv, hur gammal jag var, vart jag bodde, hur jag bodde, mitt jobb och sen att jag redan hade 2 kattpojkar!

 

Dock vart hon osäker på om det ens går att introducera en kattunge till 2 vuxna katter vilket jag försäkrade henne om att det går alldeles UTMÄRKT.

Men jag fick första tjing på henne OM det nu inte var någon som kom och kanske tog både brodern och systern tillsammans. Vilket jag förstår som kattägare själv.

 

Så nu igår kom hon hem till mig och började trivas med detsamma, gick på låda, lekte och slumrade sen tätt intill mig och kurrade högt i över 2 timmar.

Svartsjuka kattpojkar? Svar ja men de kommer snart att slappna och acceptera henne. 

Iris är hennes namn men jag kallar henne konstigt nog för Siris, haha :p

 

Hon mår toppen och stormtriva här hos mig och så fort min pojkar accepterar henne så kommer vi vara en hel familj igen <3

 

Inte nog med det bjöd jag ju hem mina föräldrar på middag hos mig.
Bland annat för att de lättare skulle få reda på Iris genom detta istället för genom Facebook. Och de vart ju så klart inte glada, men de accepterade snabbt att hon nli kvar. MEN inga fler katter, citerar jag pappa och det har jag lovat!

 

Så det där med framtida katteri, är just nu en avlägsen dröm för tillfället! :p