Nu var det länge sen jag kom med en oneshot och denna kom bara så där till mig då jag låg ner igår och skulle ta mig till för att sova. Enjoy I hope xD

Regnet piskade ner mot mitt redan så sårande ansikte. Det var svullet av slag och sparkar sen du bad mig komma och möta dig. Du hade det svårt och jag kom för att trösta. Nu är det jag som behöver någons tröst men jag orkade inte röra en muskel.
Jag mådde illa ända in till benmärgen. Om jag ens hade något som var helt? Den blöta marken under min rygg var kall och hård. Jag kunde känna den, men mina ben kände jag inte. Var dem kvar?
Dem där ljusbruna ögon som brukade vara så beskyddande var svarta av hat och smärta, ändå fortsatte du slå mig, sparka mig, slänga iväg mig. Jag var svag  som låg här och lät mig hanteras som ingenting.

En smärta i magen fick mig att hosta till och söka luft. En blandnind av saliv och en tjock rinnande vätska rann ur min mun då jag rullade runt på mage för att slippa sparkarna mot magen. Det hjälpte inte. Gång på gång sparkade du mig i sidan av magen tills jag låg på rygg igen. Utmattad tittade jag in i i dina ögon som fortfarande lyste svarta av hat.
Regnet sköljde sakta bort blodet från mitt ansikte, men från resten av kroppen så satt det kvar i kläderna och från de öppna såren vällde det bara ut mer tjock massa av blod.
Du satte dig ner på huk och tittade in i mitt svullna ansikte. Jag kunde bara se en mörk skuggad figur, men dina ögon var det ända tydliga jag såg. Du tog tag i min tröja och lyfte upp min slappa kropp mot ditt ansikte. Du log.
Och åter igen kom den nya slag mot ansiktet. Jag kunde inte känna smärtan längre utan nu var det som om världen svartnade snart.

Jag kände ingenting. Bara en sak som värkte i mitt blödande hjärta. Känslor! Jag hade haft känslor för dig. Medan min kropp tog emot påhopp och slag så försökte jag tänka på om detta kunde ha vart annolundare? Du kanske inte skulle ha varit så här om du lät bli alkoholen då du hade det svårt.
Min hjärna kunde inte tänka. Den var näst intill död av all misshandel för denna kvällen och med en märklig öppenbarelse så skulle jag också dö ikväll. Ett ljus bakom honom väntade på mig.
Jag tror jag kände någonting annat nu. Mina kläder revs sönder nertill. Mina fina nya Diesel byxor som jag köpt för bara några dagar sen revs  isär, mina nya trosor var bara trasor och min genantaste del blottades för dig.
Du flämtade till och fixade med dina egna byxor. En dragkedja drogs ner och i mitt döda tillstånd drog du fram en kvin höll den mot min hals. Som om jag skulle kunna skrika?
Du tog mig i besiktning! Du stånkande och stönade i mitt avslagna öra.

Jag kände mig äcklad. Min kärlek för dig dog, istället vällde annat fram. Mina tårkanaler fyllde mina ögon med en saltig vätska som sved på ögonen. Jag blinkade bort dem och de rann ner för mitt ansikte. Jag snyftade en gång då tog i med all den styrka du hade kvar. Det vara bara det att den styrkan satt inte den nedre delen av dig själv. Den satt i handen med kniven som skar upp min hals.